torsdag 29 september 2011

Blondinbella och "den nya feminismen"

Köpte häromdagen senaste numret av Egoboost Magazine (#3, okt 2011), en tidning för unga tjejer som frontas av allas vår Blondinbella. Anledningen till att jag betalade för en tidning som jag redan på förhand dömt ut som skräp var att en fet rubrik på framsidan skrek ut "Feminism 2.0", och jag blev väldigt nyfiken på vad någon som Blondinbella kan ha att säga om saken.

Redan i den inledande ledarkrönikan tar Bella upp det spännande ämnet feminism. Hon är glad att hon bor i Sverige där vi kommit långt i jämställdhetsarbetet men påpekar att det fortfarande återstår mycket att göra. "I det här numret har vi ett stort reportage om ordet feminism som ju väcker så många känslor", skriver Bella. Eftersom feminism kan kännas obekvämt och "många har känt att det har varit svårt att kalla sig för feminist" just därför, har Egoboost-redaktionen tagit på sig den utmanande uppgiften att "uppdatera feministen till 2.0 så att begreppet ska passa alla."

Vad har då tillkommit, vad är det som är "nytt" i Egoboost-redaktionens feminism? Döm själva efter vad de skriver under rubriken "Den nya feministen":

torsdag 15 september 2011

Upphov till ilska 2.0

Scenario 2 fick jag själv berättat för mig av en student inne på klubben. Sanningshalten kan jag således inte verifiera men samtidigt är den egentligen inte relevant eftersom att händelser av denna karaktär hur som helst inte är ovanlig i vårt samhälle ändå.

Hon berättade:  hennes väninna jobbade på en städfirma.  Vid ett tillfälle hade en av medarbetarna, som är av afrikanskt ursprung (vill observera: jag skulle aldrig nämna en kulturell härkomst i vanliga sammanhang eftersom jag inte anser det vara av intresse; men ni kommer förstå senare i historien varför jag påpekar detta) frågat henne om han ”kunde få ta på henne”. Hon blev alldeles överrumplad och chockad och svarade därför obetänksamt nog ”ja” på frågan. Därefter skall han ha tagit henne mycket opassande på insidan av låret (!). Händelsen uppfattades förståeligt nog som otroligt otrevlig av tjejen, och därför anmälde hon händelsen till chefen.  Chefen kallade in till ett möte om detta med alla medarbetare. Inga tjejer dök upp, alls! INGEN stöttade henne i detta jobbiga.

Upphov till ilska 1.0

Igår besökte jag NH,  en av flera populära studentklubbar här i Umeå.  Kvällen överlag var mycket trevligt, ölen billig, stämningen god. Fast den var inte helt igenom god i mitt inre hela kvällen igenom; ty två gånger skakades mitt sinne över feministiska aggressioner som vi ju alla ibland känner. Så, jag måste helt enkelt dela av mig av dessa aggressioner för att kunna somna gott i natt:

Scenario 1: En bekant till mig berättade utanför klubben en ytterst otrevlig och fruktansvärd händelse hon var med om när hon besökte klubben förra helgen. Hon hade besökt klubben med en kamrat för att avnjuta en trevlig kväll bland ibland tyvärr inte fullt så trevliga studenter, visade det sig. Kort efter att hon kommit dit, och druckit 2 shotar märker hon att några killar börja taffsa på henne på olämpliga ställen. Hon börjar ifrågasätta deras beteenden, och säger därefter att hon är flata för att få dem att tappa intresset. Därefter börjar de att säga ytterst olämpliga och kränkande kommentarer angående hennes sexuella läggning, saker som verkligen inskränker ens personliga integritet och kränker ens varande.  Efter detta uppstår slagsmål, något hon inte själv minns något av efter som hon – blivit drogad. Hon blev drogad, troligen av dessa killar. Mycket allvarligt, och inget av kvällen kommer hon sedan ihåg. Turligt nog blev hon hemskjutsad av polisen därefter, för att först och främst blivit ensam utkastad från krogen – och märk väl – killarna blev INTE utkastade.

onsdag 14 september 2011

patriarkatets förföljelse

Alltså åhhh, min kära gamla fiende patriarkatet, varför återkommer du i alla kurser jag läser? Du tränger dig in i minsta lilla vrå av historieskildring, du domderar och regerar samhällen oavsett när, var och hur de ägde rum, eller äger rum, för all del. Du är en alltjämt bestående och för all tid framåt existerande varböld i vardagen. Du är hat personifierat! Systematisk diskriminering är ditt andranamn! Du hatar kvinnor och älskar män!

Men jag vågar tro

jag hatar dig mer än vad du någonsin kan visa

Må du brinna i helvetet jag inte tror på



fredag 2 september 2011

Mansroll och sexuella trakasserier i unga åldrar

Jag blir, av många skäl, illa berörd av att läsa den här artikeln om en tioårig flicka som utsatts för sexuella trakasserier. En av anledningarna är att skolan upprepade gånger har valt att ignorera och förringa det som pågår, bland annat genom att ursäkta den jämnåriga förövarens beteende med att pojken var "förtjust" i flickan.

Ungefär som att den man som misshandlar sin fru bara gör det för att han älskar henne.

Områdeschefen Laila Svensson förklarar händelserna med att kontakt med media, filmer och internet har gjort grovt språk och könsord till vardagsmat för barnen, och att de inte förstår att användandet av sådana ord kan såra människors känslor. Det håller jag inte riktigt med om, kalla mig cynisk men jag tror att barn förstår mycket mer än vi ger dem cred för. De vet nog precis hur de ska gå tillväga, vilka ord och gester de ska använda, för att uppnå önskad effekt, för att förudmjuka och förnedra en annan människa. Men det är beside the point.