Ta tillbaka ordet!

Spinner vidare på vad som tycks blivit dagens tema av Linn och Anna, och funderar kring ordet feminist. Folk i allmänhet som smakar på ordet; fem-i-nist, får genast kopplingar. Samtliga ofta negativa. Rabiata manshatare som bara vill tvinga på alla (hetero)föräldrapar till delad föräldraledighet, lesbianer som aldrig rört en rakhyvel för "principens" skull, avskärmade pk-nissar som inte fattat något av hur verkligheten ser ut.

Är det så folk tänker om oss? Svaret är tyvärr sorgligt nog ofta ett starkt ja. Men folk missar en del i själva essensen av ordet och ideologins mening och syfte. Feminister vill inte ställa kvinnor över män. Feminister vill inte tvinga kvinnor att vara "okvinnliga". Den huvudsakliga anledningen till att kalla sig feminist är att man har insett att Sverige (och hela västvärlden därtill) inte är så jävla jämställt som det påstås, att man är medveten om att vårt samhälle starkt vilar på en patriarkal värdegrund, och att man vill se en förändring kring detta.

Redan från födseln styrs vi in i olika mallar. En liten pojke som gråter daltas inte med, och en flicka som leker tuffa "pojklekar" anses vara pojkflicka. Motsatsordet existerar inte ens för en pojke som skulle vara flickig (flickpojke?). Det beror på att, som James Brown sjöng: "This is a mans world". Mannen är grundmänniskan, kvinnan är bara den där extra utöver, den som Gud skapade av Adams revben. Den där lilla resten som råkade bli till.

Folk inser inte att könskonstruktionerna är så genomträngande intensiva och alltjämt existerande, som stora betongpelare, att vi till och med föds in i könsrollerna tillhörandes könet vi råkat erhålla när vi äntrar denna värld. Och alltjämt därefter fostras vi till att vara det ena eller det andra.

Folk i allmänhet tycker att det är en självklarhet att mamman skall ta mer hand om barnen, att hon skall ha starkare band till det och vara den riktiga föräldern, medans pappan blir någon slags extraförälder. Folk i allmänhet tycker inte att det är fel att alltid ge flickor rosa kläder, och pojkar blå; "för det är ju så det alltid har varit:"

F! skrattas åt i många hem, och många tycker nog att Gudrun Schyman borde lägga ned sitt manshatssnack. Men det handlar inte ens om det.

Det feminism handlar om, är att man tycker att det är en självklarhet att folk inte skall bemötas eller förväntas uppträda på ett visst sätt, bara för att man råkar tillhöra könet kvinna eller man. Att alla människor har samma värde. Att alla skall ha lika möjligheter till att uppnå sina drömmar och mål - leva ett värdigt liv, oavsett om man är bisexuell, transvestit, iranier, kristen, muslim, tysk, handikappad, man eller kvinna.

ALLA har rätt till att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. INGEN skall behöva bli diskriminerad pga omständigheter man inte ens rår över. Att vara antifeminist är exakt samma sak som att vara antidemokrat. Det enda feminismen strävar efter är ett jämlikt samhälle, mellan alla parter. Det är ingen kvinnoöverhöjande ideologi som pissar på allt vad ordet Man betyder.

Vi vill se förändring. Och vi vill se det nu. Vi kräver ett jämställt samhälle. Och fan ta alla som inte inser ordets verkliga betydelse.