Är könsmaktsordningen verkligen av naturen given?

Nyligen läste jag en krönika av Nanna Johansson som publicerades i tidningen ETC Malmö 20120525:  Klicka här för att läsa den.

I krönikan diskuterar Nanna det faktum att hon är trött på att många slänger sig med frasen att Sverige är världens mest jämställda land, vilket hon menar inte stämmer. Nanna menar att Sverige är ett jämställt land om en jämför med andra mindre jämställda länder men för den sakens skull menar hon att vi inte behöver nöja oss bara för att det finns andra som har det värre. Hon vill inte nöja sig med att Sverige är mer jämställt än andra länder, hon vill att Sverige ska vara ett av alla jämställda länder. När jag läst klart krönikan scrollar jag ner i kommentarsfältet och läser detta:

"Jakob 02:14 9 aug 2012 

Bra krönika, enkel men slående. Dock klär du bara din missnöjdhet med en gnutta humor för att faktiskt konstatera att sverige än en gång redan är ett jämställt land. Man kan inte läsa din text utan att för en sekund sluta fundera på vad fan ska man göra åt saken då? Som föregående, det kommer alltid vara skillnader mellan könen, du pratar om löner och kvinnor som sexobjekt. Är det möjligt att detta är något oerhört naturligt egentligen? Jag säger inte att det är något positivt, jag säger bara att våra grotthjärnor får män att visa sin styrka hos cheferna och drar till sig uppmärksamhet från kvinnor på ett ofredande och orättfärdigade sätt. Män ÄR mer framåt, söker makt och styrka för att växa i sig själva… Det handlar inte om att de är bättre på sina jobb utan att män allt oftare är ledare. Inse att den världen du vill skapa aldrig kommer att uppnås sålänge det finns två kön. Det jag verkligen frågar mig är om jämställdhet handlar om pengar. Just gruppen kvinnor har kommit oerhört långt och blir inte sämre behandlade eller bemötta än män kanske t.o.m bättre. Invandrare är dock en grupp som har en bit kvar. Var lite nöjd för fan och gör något åt din egen inställning, sluta gnälla och istället tuffa till dig så ska du se att du lyckas mycket bättre i en mannens värld! Tack!"

Först läste jag den och tänkte; jaja, han är bara en dryg kille som Såklart trivs med sin överordnade ställning i samhället som enbart existerar baserat på det faktum att han fötts med en snopp. Vem bryr sig om honom och hans extremt könsessentiella åsikter?

Jag ser den här Jakob som just extrem i sina åsikter, jag menar hur kan han på allvar mena att kvinnors underordning kanske inte är något positivt men något vi får ta och acceptera eftersom vi har två kön där rollerna är fördelade så att män är mer drivna och kvinnor mindre drivna? Där män får chefspositioner och i regel mer lön eftersom det i deras biologi finns något som gör dem till ledare. Sedan att kvinnor tjänar mindre och ses på som sexobjekt är något som vi helt enkelt får ta eftersom även det är av naturen givet.

Om en bara tar ett yttepytte steg bakåt och ser på hans åsikter med ett uns perspektiv kan en ju förstå att han står för sina åsikter och håller så hårt fast vid dem eftersom han drar vinning av det system som hans åsikter gynnar, inom det system vi alla verkar, det system som just ordnar män över kvinnor. Det system som han anser är biologiskt men som jag anser är socialt konstruerat, nämligen patriarkatet. Han menar att det är grotthjärnorna som driver på det vinnande konceptet att bygga just det han avslutar sin kommentar med, Mannens värld. En värld för män där kvinnor som säger ifrån blir tillsagda att sluta gnälla och tuffa till sig för att lyckas. En kan ju fundera över hur han hade sett på saken om han hade tillhört kvinnligt kön, om han hade varit fullt lika angelägen att upprätthålla ramarna för patriarkatet då?

Sen tänker jag ett varv till påminner mig själv om att jag uppfattar honom som extrem eftersom jag till stor del lever i en skyddad bubbla i ett närverk med andra feminister som tar avstånd från det han säger. Men det kanske är Nanna, mina vänner och jag som är extrema som vill kämpa mot orättvisor baserad på en ”biologisk grund” när vi egentligen borde passa in oss i ledet, leva för moderskapet (och för mannen) och inte ifrågasätta det enligt naturen givna. Det är nog vi som är radikala och extrema, rätt ofta känns det i varje fall så. Som om det Jakob står för (tyvärr) faktiskt är gemene mans åsikt (för det där med feminism och jämställdhet, det får ju ändå inte gå för långt!).

Och kom ihåg att vara lite nöjd för fan, bara ett tips från mig som överordnad man som vet hur en gör för att lyckas till dig du gnälliga gapiga sexobjekt till kvinna…